Packning..
Dagens känsla.
Sydafrika-Namibia-Botswana-Zimbabwe-Zambia, resans beskrivning.
Vecka 1:
Vi börjar vårt äventyr i Paarl, besöker en vingård och poserar vid Afrikas absoluta sydspets Kap Agulhas. På väg mot Kapstaden besöker vi valstaden Hermanus och Godahoppsudden. Väl framme i Kapstaden finns det intressanta utflykter att ge sig ut på. Vi kan besöka Taffelberget, kåkstäderna utanför staden eller roliga marknader. De som vill shoppa kan passa på att besöka Waterfront, Kapstadens modernaste och största shopping- och krogområde. Vill du hellre ha en adrenalinkick, prova gärna på den uppskattade vithajsdykningen.
Vecka 2:
Bussarna tar oss via Clanwilliam till Orange River, gränsfloden mellan Sydafrika och Namibia. Här finns möjlighet till bad och paddling innan vi åker över gränsen till Namibia. I skarp kontrast till detta står vårt nästa stopp Namib Naukluft nationalpark. Det är ett ökenområde med några av världens högsta sanddyner. Här faller mindre än 10 m.m. regn per år och att bestiga en hög sanddyn och invänta soluppgången brukar vara en av resans höjdpunkter.
Vecka 3:
Veckan startar i adrenalinstaden Swakopmund. Vi stannar i några dagar och har tid att prova sandboarding, hajfiske, fyrhjulsåkning eller hoppa fallskärm över öknen. Efter några fullspäckade dagar styr vi mot Etosha nationalpark för två spännande safaridagar med chans att se bland annat lejon, leoparder, elefanter, vårtsvin, zebror och giraffer.
Vecka 4:
Vi lämnar Namibia för Botswana och styr mot Maun och Okavangodeltat, ett av världens största inlandsdelta. Efter detta väntar de spektakulära Victoriafallen i Zimababwe. Vi stannar några dagar för att uppleva de fantastiska vattenfallen. De som vill utmana sig själva kan forsränna nerför Zambezifloden eller testa bungyjumping med Victoriafallen i bakgrunden. Resan avslutas med flyg hem från Zambias huvudstad Lusaka.
Victoriafallen.
Happiness is a choice.
Fem veckor på en buss i Afrika.
Flygtider.
Något att skriva i under min resa.
Idag är det 12 dagar kvar innan jag ska vara på Arlanda och möta mina medresenärer. Bokade denna resa så tidigt som i april så den har hela tiden legat så långt in i framtiden för mig. Men nu, sakta men säkert börjar jag inse att resan faktiskt är bakom knuten.
Jag har faktiskt börjat packa, vilket är förvånansvärt för att vara mig. Men så satt jag här under mitt nattskift och tänkte på vad jag har kvar att packa samt måste köpa. Och det var en hel del! Måste illa kvickt införskaffa allt kvarstående.
Resfeber har börjat komma och jag har börjat funderat på vad tusan jag har gett mig in i, vet jag verkligen vad detta innebär? Leva på en buss i fem veckor, med främmande människor och under relativt enkla förhållanden. Men samtidigt tänker jag att allt går om man vill och det får väl gå som det går.
Jag kan antingen välja att vantrivas eller så kan jag välja att stormtrivas.